SKBT - Resurser

Mindfulnessartiklar från Lars Gunnar Lundhs frågestund under temaveckan

Börja med Shapiro et al om ni vill ha en uppstyrd förklaring av mindfulness i tre dimensioner, som är relativt lätt att förstå!

Artiklarna finns (nog) i fulltext på ELIN artikelsök. (Logga in med din STiL-identitet, samma som på bibliotekets datorer!)

VAD ÄR MINDFULNESS?

Baer, Ruth A. (2003) Mindfulness Training as a Clinical Intervention: A Conceptual and Empirical Review Clinical Psychology: Science and practice

Bishop et al. (2004) Mindfulness: A Proposed Operational Definition. Clinical Psychology: Science and Practice 11, 230-242

Hayes & Shenk (2004). Operationalizing mindfulness without unnecessary attachments. Clinical Psychology: Science and Practice 11:3 APA

Hayes, A. M., & Feldman, Greg. (2004). Claryfying the construct of mindfulness in the context of Emotion Regulation and the Process of Change in Therapy. Clinical Psychology: Science and practice

Shapiro, Carlsson, Astin & Freedman (2006). Mechanisms of Mindfulness. Journal of clinical psychology.

…Och om du blir riktigt inspirerad och vill ha ännu mer, eller kanske nåt om tillämpning och rollen av mindfulness i klinisk verksamhet, kolla in artikelsamlingen om mindfulness på http://www.personal.kent.edu/~dfresco/mindfulness.htm

Trevlig läsning!

//SKBT

SKBTs boktips

Här följer lite boktips, böckerna är av blandad karaktär och listan gör ej anspråk på att vara heltäckande på något område överhuvudtaget. Detta är endast böcker som intresserat och inspirerat oss som arbetar i SKBT.

Baldwin, Baldwin, (2001) Behavior principles in everyday life. Grundläggande om beteenden.

Ghaderi, Ata & Öst, Lars-Göran (2006) Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin En bok om olika behandlingsmetoder för olika problem inom psykiatrin. Beskriver beteendeanalys.

Hayes, Barnes-Holmes, Roche, (2001) Relational frame theory: A post skinnerian account of human language and cognition.Den så kallade RFT-boken

Hayes, Steven C with Spencer Smith, (2005) Get out of your Mind & into your Life Learn step-by-step how mindfulness & acceptance can help you: Overcom depression, transform emotional pain, free yourself from negative thinking and self-judgment, commit to what you care about, live a life you value

Hayes, Strosahl, Wilson, (2003) Acceptance and commitment therapy: An experiental approach to behavior change. Den klassiska ACT-boken

Johnson, Merle mfl (2001) Handbook of organizational performance: behavior analysis and management. New York: Haworth Press. En introduktion till organisatoriskt perfomance baserat på beteendeanalys. Boken rekommenderas av Håkan Wisung, VD för Psykologpartners. Finns ännu inte att låna på biblioteket men maila gärna biblioteket som inköpsförslag så köper de in den.

Kabat-Zinn, Jon, (2005) Vart du än går är du där. En bok om mindfulness. Med övningar och förklaringar

Leventhal, Allan & Martell, Christopher (Praeger 2006) The myth of depression as a desease -Limitations and alternatives to drug treatment. isbn 0-275-98976-3.

Ramnerö, Jonas & Törneke, Niklas (2006) Beteendets ABC. Studentlitteratur. En introduktion till behavioristisk psykoterapi. Det är en grundbok i klinisk inlärningspsykologi och fungerar som introduktion till modern beteendeterapi. Boken presenterar både klassiska principer för inlärning samt RFT (kognition och språk). Boken förklarar tydligt de olika principerna genom att använda sig av sex olika fall som vävs in i texten. Lättbegriplig. Finns på biblioteket.

Litteraturtips om basal kroppskännedom

Jacques Dropsy är fransk artist och psykoterapeut som utvecklat en metod att arbeta utifrån kroppshållningen, psykotoni. Han har hållit kurser för svenska sjukgymnaster under 70 - 90-talet. En av dem, Gertrud Roxendal, har varit med och utvecklat Basal Kroppskännedom, BK, som en systematiserad metod att tillämpa Dropsys idéer på psykiatripatienter. Nu används BK inom flera discipliner, även ortopedi och liknande, eftersom man blir mer och mer medveten om att det inte finns "rena" somatiska åkommor, allting medföljs av psykologiska reaktioner som också behöver bearbetas. Av Dropsy finns 2 böcker översatta till svenska, den första är läsbar för alla som är intresserade, den andra är mer teoretisk och går in mer i detalj på vad som händer i musklerna och vilka muskler det handlar om. Båda finns som pocket.

Dropsy, Den harmoniska kroppen
Leva i sin kropp

Roxendal har gett ut flera böcker, hon har också doktorerat på metoden. En av hennes nyare böcker beskriver BK på ett väldigt (över?)pedagogiskt sätt. Här finns många övningar med.

Roxendal, Levande människa

Det går också bra att gå in på Institutet för basal kroppskännedoms hemsida, www.ibk.nu. Där finns även mer litt-tips och länkar. De 2 första utbildningsstegen (av 4) är öppna för alla, många inom andra yrkesgrupper går dem för sin egen skull, ungefär som man kan gå på yoga, qi gong, meditation...

Gunilla Johnsson

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Dialektisk beteendeterapi är en behandlingsmodell som skapades av Marsha Linehan i början av nittiotalet. Behandlingen utvecklades i första hand för patienter med borderline personlighetsstörning, men har efterhand i mindre utsträckning även använts på andra patientgrupper med affektregleringsproblematik och/eller självskadebeteende samt självmordsbenägenhet.

Teorierna bakom DBT bygger på inlärningsteori, kognitiv teori, dialektisk filosofi och zenbuddistisk filosofi. Det beteendeterapeutiska inslaget yttrar sig genom att främja den förändrings och nyinlärningsförmåga som patienten har. I terapin görs funktionella analyser som genom kartläggningen av en situation visar hur ett beteende uppstått, hur det vidmakthålls och hur det kan förändras. Även praktiskt i terapin används patient/terapeut relationen för att främja eller utsläcka beteenden. Det kognitiva inslaget skall få patienten att reflektera över sin situation och hjälpa henne att se mer realistiskt på den. Dessa tekniker kommer dock i bakgrunden jämfört med de beteendeterapeutiska, då det kan vara svårt att nå fram till personer med stark psykisk smärta genom att använda dessa. Den dialektiska delen av terapin har sitt ursprung i att borderlinepersonligheter har problem att ta till sig motstridiga aspekter av tillvaron. Terapin skall hjälpa patienten att försonas med dessa dilemman, t.ex. att patienten kan känna sorg och glädje på samma gång eller att han duger som han är och samtidigt arbetar för förändring. För terapeuten är det ett dialektiskt dilemma att både arbeta bekräftande och stödjande samtidigt som konfrontation och förändring är viktigt. De zenbuddistiska filosofiernas inflytande visar sig genom att det finns övningar i DBT som skall ge patienten en ökad förmåga till medveten närvaro och acceptans.

Arbetet med DBT utförs i olika faser med olika målhierarkier. Orienteringsfasens primära mål är att skapa en god arbetsallians samt att öka patientens motivation. Den avslutas med att ett behandlingskontrakt upprättas mellan klient och terapeut. Den första fasen i det terapeutiska arbetet går ut på att skapa säkerhet och stabilitet. I detta ingår fyra mål som är hierarkiskt ordnade: 1. Att komma tillrätta med sjävmordsbeteende. 2. Att arbeta bort terapistörande beteenden, t.ex. uteblivande från sessionen eller tystnad. 3. Att arbeta med livskvalitetsstörande beteende, exempelvis sjukhusvistelse eller ohållbara, destruktiva relationer. 4. Att öka patientens färdigheter inom affektreglering, problemlösning, sociala relationer etc. Den andra fasens mål är att bearbeta traumatiska livshändelser och minska posttraumatisk stress. Det första målet i denna fas är att verbalisera, bearbeta och acceptera traumat. Nästa mål är att minska skuld, skam och självinvalidering. Den tredje fasens mål är att arbeta framåt. Detta skall ske genom att öka patientens självrespekt och hjälpa henne att uppnå individuellt satta mål. Den fjärde fasen skall öka patientens livskvalitet och livsglädje genom att öka engagemanget i det egna livet och i relationer. Ett annat mål i denna fas är att få patienten att känna sig levande och tillhörig samt att kunna leva i mindfulness. Terapin avslutas genom en successiv utglesning av de terapeutiska kontakterna. Skulle en patient under terapins gång återfalla i destruktiva mönster går man i arbetet tillbaks till den första fasen. Angående tidsaspekten för DBT kan den variera, men en vanlig tidsåtgång är att en patient befinner sig i den första fasen ungefär ett år.

Centralt för DBT som behandlingsform är att man arbetar i ett team kring patienten. Det finns en terapeut som är ansvarig för det individuella arbetet och en annan som är ansvarig för färdighetsträningen. I individualterapin arbetar terapeuten utifrån de ovan satta målhierarkierna. Arbetet sker både genom acceptans/valideringsstrategier och genom konfrontation/förändringsstrategier. Vid en krissituation, om patienten t.ex. vill skada sig själv, kan patienten ringa denna terapeuten och få hjälp att hantera situationen på ett mer konstruktivt sätt. I en sådan situation kan terapeuten hjälpa patienten att utnyttja de färdigheter som han lär sig i färdighetsträningen. Färdighetsträningen sker för det mesta i grupp och består av fyra avsnitt: 1. Medveten närvaro skall ge patienten en möjlighet att bli mer uppmärksam på sina tankar och känslor. Detta skall ge en ökad förmåga till impulskontroll och minska tomhetsupplevelser. 2. Färdighetsträning i relationer skall ge patienten en ökad förmåga till att skapa och bevara relationer samt att sätta gränser och upprätthålla sin självrespekt. 3. Färdighetsträningen i att reglera känslor skall ge patienten en ökad affekttolerans, genom att visa att känslan i grund och botten är funktionell och förklarbar. Denna träning skall även lära patienten att skilja mellan primära och sekundära känslor samt att sörja för att sårbarheten sänks genom livsstilsförändringar, t.ex. ordentlig mat och tillräckligt med sömn. 4. Färdighetsträningen med acceptans skall ge patienten färdigheter i att hantera krissituationer. Dessa är att kunna distrahera sig, att kunna lugna och trösta sig själv, att kunna stå ut i ögonblicket samt att kunna väga för och nackdelar mot varandra i ett långsiktigt respektive kortsiktigt perspektiv.

I DBT är även teamhandledningen viktig. Den innebär att flera terapeuter har handledning samtidigt och kan få hjälp av varandra då de kör fast i arbetet och med att upprätthålla det dialektiska synsättet inom terapin.

I studier som gjorts visas att DBT minskar förekomsten av självskadande beteenden och behandlingsavbrott, möjligen minskas också behovet av sjukhusvård, missbruksproblematik samt andra samtidiga psykiatriska störningar.

Källor:

Kåver, Anna & Nilsonne, Åsa (2002): Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Teori, strategi och teknik. Natur och Kultur, Stockholm

SBU Alert-rapport nr.2005-07, 2005-10-26

Ladda ner artikel (pdf)

MBCT – Mindfulnessbaserad kognitiv terapi för depression

MBCT utvecklades för att bemöta att en stor andel av depressionspatienter som tillfrisknat, såväl med hjälp av kognitiv terapi som antidepressiva, återfaller. Man ville skapa en terapi som kunde förebygga dessa återfall. Man utgick från att en faktor som gör tidigare deprimerade sårbara för återfall är en inlärd association mellan låg sinnesstämning (som vi aldrig helt kan undvika) och negativt tänkande som tar sig uttryck i ältande. Man antog dessutom att det som gör traditionell kognitiv terapi effektiv vid akut depression är att patienten genom ifrågasättande får hjälp att lösgöra sig från sina tankar, att inte ta dem bokstavligt. Fokus för MBCT är därför decentrering från tankarna, riktar sig mot den kognitiva processen snarare än som vid traditionell KT mot kognitivt innehåll. En kognitiv term som används i MBCT är mode. Man skiljer på processande i doing respektive being mode. Det förstnämna används då saker inte är som vi vill, upplevs som frustration, är värderande och målinriktat. Det senare handlar om omedelbart upplevande av nuet med en accepterande hållning utan värderande. Vi pendlar hela tiden mellan dessa och bör också göra detta. Problemet för de som är sårbara för depressionåterfall är att de lätt fastnar i doing mode som skapar passiviserande ältande genom att aspekter och eventuella lösningar som finns i här och nu missas. Ett mål för MBCT är en ökad medvetenhet om vilket av dessa ”växellägen” man befinner sig i och en förmåga att kunna byta till den växel som situationen kräver då man anser att detta bör förebygga/lindra ny depression.

Ett arbetssätt med liknande syfte fann man i Jon Kabat Zinns Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) där patienten får intensivöva mindfulnessmeditation för att förhålla sig till snarare än automatiskt reagera på sin stress. Många av metoderna och tankarna i MBSR används rakt av i MBCT i kombination med en kognitiv förståelseram.

MBCT syftar till att öka medvetenheten om tankar, känslor och kroppsupplevelser, samt att utveckla nya förhållningssätt till svåra sådana. Istället för att använda automatiserade strategier övergå till mindful acceptans och utveckla förmågan att välja responser.

I programmet varvas psykoedukation och kognitiva interventioner av typen uppmärksammande av automatiska tankar och tanke-känsla-handling-scheman med praktisk övning i acceptans och att stanna kvar i nuet (kroppsscanning, sittande och gående meditation, yoga mm). Betoningen på kroppen är stark och medvetet vald då kroppen är något som existerar påtagligt här och nu, är ett bra objekt att öva en accepterande hållning på, finns ständigt till hand att lägga sin koncentration på (andningen tex) för att bryta ältande osv. Under hela behandlingen fostras en nyfiken inställning till upplevandet. Först observerar man, sedan försöker man reflektera och koppla upplevelserna till depression. I slutet upprättas en individuell återfallförebyggande plan.

Behandlingen sker i grupper om 8-12 deltagare och pågår i åtta veckor, med en tvåtimmarssession per vecka. Den sjätte veckan hålls en heldags mindfulnessövning. Mellan sessionerna får patienterna varje dag arbeta med hemuppgifter i form av arbetsblad, övningar till cd-skiva mm. Efter behandlingsavslut finns möjlighet till uppföljningstillfällen då man hoppar in i en pågående grupp, exempelvis vid heldagsövningen. Gruppledarens roll liknar mer en instruktörs än en terapeuts och behandlingen ställer stora krav på individens eget ansvarstagande och möjlighet att ta sig tid till övning även mellan sessionerna. Behandlingen kräver att gruppledaren själv är väl insatt i mindfulnessövning.

Läs om MBCT i Mindfulness-Based Cognitive Therapy for depression. A new approach to preventing relapse av Segal, William och Teasdale. Läs om MBSR i Full catastrophe living av Kabat Zinn. Läs om ruminerande i Kvinnor som tänker för mycket av Nolen Hoeksema.

Ladda ner artikel (pdf)

Om FAP

Behavioristiska metoder för att skapa intensiva och kurativa terapeutiska relationer

Functional Analytic Psychoterapy (FAP) skulle kunna beskrivas som en radikalbehavioristisk psykoterapi där fokus ligger på hur patiens problem gestaltar sig i den terapeutiska relationen. Grunden är ett funktionellt och kontextuellt tänkande där beteende förstås utifrån den funktion de har i en given kontext, i detta fall den terapeutiska relationen, snare än vilken form det tar sig. Beteendet att prata kan ha den distraherande funktionen att undvika vissa privata upplevelser som känslor och obehagliga tankar. Ett till uttrycket identiskt beteende kan också ha funktionen att exponera sig för samma upplevelser.

FAP-terapeutens uppgift blir att förstå vilket av klientens beteende som är kliniskt relevant, dvs. användbart i terapeutiskt syfte samt skapa förutsättningar för klienten att utföra detta beteende inom ramen för terapin. För detta ändamål har man gjort en teoretisk uppdelning i clinically relevant behavior (CRB) 1, 2 och 3. CRB 1 är det beteende som definieras som en del av det problem patienten söker psykoterapi för. CRB 2 är det beteende som kan betecknas som ”framsteg” i förhållande till detta problem. Den tredje klassen kliniskt relevant beteende, CRB 3, utgörs av patientens reflektioner runt CRB 1 och 2. Denna teoretiska inramning hjälper förhoppningsvis även klinikern att iaktta sitt eget belönande och straffande beteende gentemot klienten.

Hur detta yttrar sig i praktiken finns att läsa i boken Functional Analytical Psychoterapy – Creating Intense and Curative Terapeutic Relationships från 1991. Författarna till denna smakfullt guldgula volym är skriven av grundarna till FAP, R. J. Kohlenberg och M. Tsai, båda verksamma vid University of Washington. För den som i likhet med mig har svårt att förstå sig på begreppet överföring (men även för den som har lätt att förstå sig på det) och är fascinerad av den terapeutiska relationen som verktyg för terapeutisk förändring utgör FAP ett lovande alternativ. Förutom i boken finns en del info på: http://www.functionalanalyticpsychotherapy.com.

Ladda ner artikel (pdf)

SKBTs länksamling

Webbsidor

ACT- forum - Utbildningar, föreläsningar, artiklar mm.

Beteendeterapeutiska föreningen - Inflytelserik förening för BT&KBT i Sverige.

Christopher Martell - En auktoritet inom fältet beteendeaktivering

Contextual psychology - Webbplats nummer ett för RFT&ACT. Hayes m fl är aktiva här. Här finns också en mycket bra interaktiv RFT - utbildning. Direktlänk

Dermot Barnes-Holmes - Medförfattare till RFT - boken. En sida som är väldigt generös med resurser. Här finns bl a en Powerpoint presentationer om RFT och material från hans workshop, här finns mycket att ladda ner.

Länksamling - En ovanligt stor samling psykologilänkar, varierande kvalité.

Mindfulness - Artikelsamling

Mindfulness.se - Skulle du, av någon anledning, vilja veta mer om mindfulness kan du här få lite info och köpa material.

Motivational Interviewing - Sida med resurser och information om MI

Psychclassics - En fantastisk samling med originaltexter från storheter inom psykologin.

Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi och forskning - Här kan du bland annat läsa webbsokraten, massor av innehållsrika och viktiga artiklar. Föreläsningar och utbildningar. Här finns även olika resurser för kognitiv psykologi att ladda ner.

E-postlistor

ACT - forums e-postlista. Inte jättemycket aktivitet, men här dyker upp en och annan nyttig tråd.

Beteendeterapeutiska föreningens e-postlista - Den så kallade KBT-listan. Här är stor aktivitet och detta är ett utmärkt forum för att hålla koll på KBT i Sverige. Dock måste man vara medlem i BTF för att få tillgång till e-postlistan, för närvarande kostar detta 400kr/år.

Contextual psychologys e-postlista om ACT - Detta är ett väldigt aktivt forum där många av de mest framstående forskarna inom området är aktiva.

Contextual psychologys e-postlista om RFT - Motsvarande för RFT.

SBU - Rapporter

SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. En beredning för att undersöka vilka metoder som fungerar och vilka som inte fungerar samt vilka behandlingar som är kostnadseffektiva. SBU- rapporterna ska försöka ge svar på vad som är bästa vården för patienter. SBU - rapporter om psykiska besvär är viktiga indikatorer på vilka behandlingsmetoder som faktiskt gör någon nytta.

Vad gäller depression finns starkt stöd för att kognitiv terapi, beteendeterapi och KBT har effekt. Det finns måttligt stöd för att dynamisk korttidsterapi har effekt och det saknas stöd för att psykoanalys eller långvarig psykodynamisk terapi har någon effekt.

Läs mer om vilka behandlingar som har effekt vid depression

Även vid ångestbehandling framträder KBT som en bättre metod baserat på den forskning som finns kring effektiva behandlingsmetoder.

Läs om effektiva behandlingar vid ångestrelaterade problem

Till toppen